Jag fick min bus Teddy hem hit igår för mor
var så sjuk att hon inte orkade med honom o nu har
jag varit på promenad med honom.
kommer till sista gården här i området så
ser ja många händelser framför mig från när jag var liten.
ser våran gamla balkong o jag ser mig själv som liten
stå där o ropa "Pappa" provade även på finska "Isä"
inget svar, han märkte mig inte ens. jag fanns inte ens,
han var i sin egen drogdimma.
de gjorde så ont o se de där igen o höra den där rösten skrika efter
sin far som betydde så mycke.. sen kom ja ner till
huset där pappa bodde där ser ja mig själv smyga dit ofta för att
hälsa på min far även om mor sagt "han får komma o hälsa på dig här".
att se allt de där fick mig att sakna far ännu mer.
de gör så jävla ont, jag kan aldrig göra honom stolt över mig.
alla dom där far o dotter stunderna e borta. som bortblåsta.
Jag saknar dig pappa.
Så länge ja lever så kommer jag att älska dig o
du kommer alltid att leva vidare i mitt minne!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar